fredag 19 november 2010

Astrologi - vetenskap, magi eller rent tokeri?

Alla svenskar - i alla fall nästan - har läst sitt horoskop. Senast idag visade mig min fru en artikel i HM:s reklambilaga till Elle: "Modehoroskop -  vad säger stjärnorna om hur du kommer att klä dig 2011?". Det kan ju synas som en harmlös förströelse, men där finns i bakgrunden en tankevärld som tar horoskop och astrologi på djupaste allvar.

De astrologer som uppfattar sig själva och sina kolleger som seriösa menar att deras konst är grundad på uråldrig vetenskap. Lärdomar hämtas främst från antikens Hellas, gnosticismen, den moderna teosofin och gammal folktro. Under relativt modern tid har t ex psykoanalytikern CG Jung lämnat bidrag till den astrologiska magin. Den moderna teosofins grand old lady HP Blavatsky, New Age-rörelsens skapare Alice A Bailey och hennes lärjunge Dane Rudhyar har också avsatt tydliga avtryck i tankegodset. Detta är bara ett axplock av de mest namnkunniga bidragsgivarna, listan skulle kunna göras hur lång som helst. Man frestas att tänka på hur soppan blir om kockarna är för många...

Översiktligt kan sägas att ett bälte av stjärnhimlen kan indelas i tolv sektioner. Varje sektion domineras av en stjärnbild ur den sk djurkretsen, zodiaken. Sektionens stjärnbild ger beteckning på sin sektion och sitt "stjärntecken". Utifrån varje stjärnteckens egenskaper skapar astrologen en associationskedja för tolkning av det horoskop han/hon för tillfället sammanställer. Andra väsentliga faktorer är t ex ascendenten, ekliptikan, stjärnhimlens uppdelning i hus, samt planeternas aspekter. Förklaringar av de här begreppen kan säkert tillhandahållas av en astrolog nära dig.

Astrologen utgår alltså från stjärntecknets speciella egenskaper. Men varifrån astrologen ytterst fått sin uppfattning om sagda egenskaper finns kan inte förklaras. Det finns inte heller några klara och entydiga regler för hur horoskop skall tolkas. I själva verket avviker de etablerade premisserna för västerländsk astrologi från de inom indisk eller kinesisk, trots att man avläser samma stjärnhimmel!


En annan felkälla borde vara att astrologin utgår den stjärnhimmel som kunde skådas för 2 000 år sedan. Under hellenistisk tid skapades den teoretiska grunden för västerländsk astrologi. Sedan dess har vårdagsjämningstidpunkten förskjutits en sektion i zodiaken. Den astrologiska begreppsvärlden har fastnat i ett kosmos som existerade år 150 f Kr. Den har dessutom en geocentrisk världsbild (jorden är universums medelpunkt och centrum), vilket ger en omöjligt felaktig bild av vårt solsystem. 

Det finns ett oändligt antal stjärnor som ligger utanför zodiaken. De har ingen betydelse för horoskopet. Varför just zodiakens stjärnor utövar inflytande på mänskligt liv förklarar inte astrologin. 

En akademiker som ägnat stor del  av sitt liv åt att testa astrologi mot etablerat vetenskapliga normer är fransmannen Michel Gauquelin. Han är själv inte främmande för astrologi som trossystem, men har i ett stort antal undersökningar konstaterat att astrologins påstående inte klarar en vetenskaplig prövning. Hans är yttrandet ”Konfronterad med vetenskap, framstår modern och traditionell astrologi som imaginära läror.”

Så på frågan "Är astrologi vetenskap, magi eller rent tokeri?" har jag mitt svar klart för mig. Vetenskap - nej. Magi - kanske, om man tror på det. Rent tokeri - absolut!

onsdag 17 november 2010

Tankar om yoga - och - yoga...

Jag har länge besvärats av det överflödet av budskap och värderingar i vårt samhälle som har sin grund i New Age-idéer. Naturligtvis får vem som helst framföra vilka idéer som helst, men det som i många fall faktiskt är rena stollerier kan inte i längden stå oemotsagt!

En självklar reaktion på min irritation har varit att börja ta reda på vad som egentligen menas med det rätt svepande begreppet "New Age". Redan ganska ytliga studier visar att den här starkt spretiga rörelsen omfattar olika former av västerländsk yogautövning. Det verkar som om New Age-rörelsen tagit över en del rörelse- och andningstekniker från främst hinduismen och buddhismen och därefter stulit beteckningen "yoga". Kurser och övningar i västerländsk yoga tillhandahålls för icke föraktliga belopp och syftar till att öka hälsa och välbefinnande. Här blir jag, som inte är någon New Age-anhängare, rätt häpen, för den österländska, ursprungliga och "riktiga", yogan har ett helt annat syfte. Hindun/buddhisten mediterar för att slutligen uppnå ett tillstånd av avståndstagande från det egna jaget, att genom förnekande och eliminerande av världsliga behov slippa bli återfödd till jordelivet. Han/hon strävar efter att stiga ur karma och reinkarnation för att utsläckas och uppgå i det allomfattande gudomliga. Det som i sin verkliga, österländska, form handlar om självutplåning används i västerlandet som en metod för självförverkligande. New Age-rörelsens tänkare kanske skulle fundera över en mer rättvisande och hederlig beteckning på den tjänst man erbjuder sina kunder?

Jag har mycket snabbt fått klart för mig att New Age-rörelsen är en företeelse som är ytterst knepig att beskriva. En bärande idé i rörelsen är att glatt ta in och inkludera allt tanke- och trosgods man kan stöta på. Det står därför klart att den som studerar fenomenet aldrig kan läsa eller lära sig tillräckligt. Jag kommer därför alltid att vara tacksam för lästips och övriga faktatips från eventuella besökare på min blog.